RESAN GENOM VÅRDEN

Vid symtom kontaktar man i första hand vårdcentral eller annan allmänläkare som gör en första undersökning och tar blodprover. Ofta får man komma på ett andra besök för undersökning av tarmen med ett så kallat rektoskop. Om undersökningar och blodprov inte visar att symtomen orsakas av någon uppenbar godartad åkomma, skriver läkaren en remiss för koloskopi eller i enstaka fall datortomografi av tjocktarmen. När en läkare väl har fattat så kallad ”välgrundad misstanke” om tarmcancer ska undersökning av tarmen ske inom några veckor enligt riktlinjer i standardiserat vårdförlopp (SVF).

Diagnosen ställs antingen med koloskopi/datortomografi av tjocktarm eller rektoskopi av ändtarm. Ofta tas prov från tumören (biopsi) redan vid upptäckt. Om man vid koloskopi/rektoskopi eller bedömning av röntgenbilder hittar en misstänkt tarmcancer skrivs remiss till kirurgklinik. Vilken klinik som tar emot remissen beror på hur tarmcancervården är organiserad i det landsting/den region där man bor. Kallelse till kirurgklinik bör komma inom två veckor efter undersökning. Ibland uppstår det många frågor under väntetiden och man kan då kontakta kirurgkliniken för att få prata med en kontaktsjuksköterska. Vid misstanke om tunntarmscancer kan läkaren vilja göra ultraljudsundersökning, datortomografi, magnetkameraundersökning och/eller PET-UNDERSÖKNINGPET-UNDERSÖKNING
Datortomografi som förstärks av en bedömning av hur radioaktivt märkta sockermolekyler ansamlas i kroppen. Dessa sockermolekyler ansamlas i tumör och vid inflammation..

I det här skedet vet man i vilket stadium cancern befinner sig, det vill säga om tumören enbart växer i tarmväggen eller om sjukdomen har spridit sig vidare till närliggande lymfkörtlar och eventuellt vidare till andra organ.

När alla undersökningar gjorts och läkaren har bildat sig en uppfattning om din sjukdom, kallas du till besök på kirurgmottagningen för att träffa läkare och kontaktsjuksköterska. Du får besked om din diagnos och information om fortsatt planering. Vid det här besöket är det bra att ha med någon närstående. Ett cancerbesked innebär ofta en chock för den drabbade som kan medföra att man inte kan ta in viktig information från läkaren. Det är inte ovanligt att man blir helt blockerad. Därför är det bra om det finns ytterligare en person som är med och kan lyssna och ställa frågor. För vissa personer kan cancerbeskedet kännas så pass överraskande att det blir omöjligt att ta in detaljerad information om vad den fortsatta planeringen innebär vid det första besöket. I sådana fall planeras fler besök i vården in för att underlätta för personen att hantera informationen.

Hur man reagerar vid ett cancerbesked är väldigt olika. Många gånger kan reaktionerna vara kopplade till tidigare erfarenheter och upplevelser i livet. Det är vanligt att man drabbas av en kris. En del har behov att prata om vad de går igenom, medan andra behöver dra sig undan. Det är vanligt att känna och pendla mellan många olika känslor som ilska, förnekelse “det händer inte mig”, förvirring och svårigheter att komma ihåg information samt nedstämdhet. Oavsett hur man reagerar finns inget rätt eller fel. En del har haft symtom som gjort att de själva misstänkt cancer medan hos andra har cancern upptäckts när de undersökts eller röntgats för något annat. Många beskriver att de mått som sämst under perioden då de utretts för misstänkt cancer. Det är psykiskt påfrestande att inte veta vad man drabbats av och vad som ska ske härnäst. Man har för lite att förhålla sig till. En del upplever att de inte förstått varför alla undersökningar ska göras och tyckt att allt tagit lång tid. Många vill “bara” opereras och behandlas så fort som möjligt.

I det här skedet bildar sig teamet en uppfattning om vilka behov just du har. Du får en ansvarig sjuksköterska, kontaktsjuksköterska (PAS)(PAS)
Patientansvarig sjuksköterska, även kallad kontaktsjuksköterska. och ansvarig läkare (PAL)(PAL)
Patientansvarig läkare. och telefonnummer dit du alltid kan ringa för att nå dina kontaktpersoner. Sjukvården är organiserad i TEAMTEAM
Kirurg, onkolog, kontaktsjuksköterska, kurator, dietist samt i samband med diagnos och operation radiolog och patolog. vilket innebär att det inte är säkert att man träffar sin “egen” sjuksköterska eller läkare varje gång, vilket faktiskt kan vara en fördel för dig som patient. Det kan vara bra med nya friska ögon och också att ha ytterligare någon sjuksköterska eller läkare att vända sig till. Du kommer inte träffa din läkare vid varje mottagningsbesök utan det är sjuksköterskan som har den regelbundna kontakten och som också följer upp och rådgör med läkaren om problem uppstår. Läkare träffar man mera sällan men alltid vid start av behandling, avslut av behandling, oväntade biverkningar eller för att få besked om röntgenundersökningar. Sjuksköterskan ställer frågor om dina symtom och bildar sig en uppfattning om din NUTRITIONSSTATUSNUTRITIONSSTATUS
Beskriver kroppens näringsinnehåll som avspeglas i vikt och äggviteämnesinnehåll.. Sjuksköterskan ställer frågor samt informerar om kost. Du kan få näringstillskott om det bedöms att du har behov av det. Att vara symtomfri och att inte vara undernärd är bra förutsättningar för att orka med cancerbehandling. Dietist kontaktas vid kraftig viktnedgång i anslutning till insjuknandet och följer sedan upp näringsintag och vikt om behov finns. I samband med det första besöket beställs oftast kompletterande röntgenundersökningar. Du får eventuellt även fylla i enkäter med mätningar av olika symtom. En individuell vårdplan upprättas och du får skriftlig information om vidare planering. Du väljer själv om du vill ha kuratorskontakt. Vissa tycker att det räcker med stödet från kontaktsjuksköterskan medan andra önskar en separat samtalskontakt. Om det finns minderåriga barn i familjen kommer ni att kontaktas av kuratorn för att erbjudas stöd för både föräldrar och barn.

När alla undersökningar (röntgen, blodprover och mikroskopiska analyser) är klara, visas röntgenbilder och provsvar på en multidisciplinär konferens, MDK. En MDK innebär att alla specialister som är engagerade i din cancersjukdom träffas och bidrar utifrån just sin expertis till att göra en plan för din behandling. På en MDK kan till exempel kirurg, ONKOLOGONKOLOG
En onkolog är en läkare som är specialiserad på cancersjukdomar. Onkologen ordinerar cytostatika och andra mediciner mot tumören, ger strålbehandling och deltar i alla behandlingsrekommendationer via MDK., röntgenläkare, PATOLOGPATOLOG
En patolog undersöker och bedömer vävnad och vävnadsprover vid biopsi/operation och ställer diagnos. och kontaktsjuksköterska medverka. Förslaget till behandling baseras på vetenskap och resultat från studier (så kallad evidensbaserad medicin) samt på beprövad och dokumenterad erfarenhet från tidigare patienter.

Efter MDK informeras du om resultat från de undersökningar som gjorts, provsvar och konferensens behandlingsrekommendation. Du får information om vad den rekommenderade behandlingen kommer innebära för dig både när det gäller förväntad behandlingstid och biverkningar. Även vid det här mötet är det bra om du har en närstående med dig som kan lyssna, hjälpa till att anteckna/ spela in vad som sägs och ställa frågor. Det är viktigt att du förstår vad den föreslagna behandlingen kommer innebära för dig och hur ditt liv kommer påverkas. De flesta accepterar behandlingsförslaget från MDK. I bland behövs flera besök för att diskutera fram ett behandlingsbeslut som patienten känner sig tillfreds med. Man har alltid rätt att tacka nej till behandling. Om man är tveksam till behandlingsförslaget har man också alltid rätt att begära second opinion på annan klinik.

det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer har tagits fram i syfte att vården ska handläggas likvärdigt över hela landet.
» Du kan läsa det här: www.cancercentrum.se