2.2
ÅTERFALL
Ibland kommer sjukdomen tillbaka. Oftast sker ett sådant återfall inom 2 år men kan också komma långt senare. När man får återfall görs återigen grundliga röntgenundersökningar för att se om man ännu en gång kan operera i botande syfte och man diskuterar sedan åter på MDK. Det kan handla om ett lokalt återfall, det vill säga återfall på platsen för tidigare tarmtumör. Då kanske man behöver ge ny strålning och cytostatika i krympande syfte inför en eventuell operation. Återfallet kanske ses på en annan plats i kroppen, det vill säga metastas (dottertumör). Rör det sig om enstaka metastaser exempelvis i lever eller lunga kan det fortfarande finnas möjlighet till bot genom operation eller strålbehandling. Ser man en begränsad spridning till bukhinna kan i vissa fall en speciell operation utföras, där bukhinna och tumör tas bort.
Ibland går det inte att bota sjukdomen och man riktar då in sig på behandling i syfte att bromsa cancern, att lindra de symtom som sjukdomen kan ge. Det handlar då om att få den drabbade att må så bra som möjligt under så lång tid som möjligt. Behandlingen som ges är även då cytostatikabehandling och strålbehandling.
UPPTÄCKT AV ÅTERFALL
Ibland har man som patient känt på sig att något inte står rätt till och söker vård själv, man kanske har haft nytillkomna symtom så som smärta, tilltagande trötthet, tarmsymtom eller viktminskning. Då kan beskedet om återfall vara något man är mentalt förberedd på och kanske får det saker och ting att falla på plats. Man förstår varför kroppen känns annorlunda. Hos andra hittas återfallet vid en rutinkontroll och då kan beskedet komma som en blixt från klar himmel – allt kändes som vanligt och så plötsligt vänds världen upp och ner. Man kan då få en mera komplicerad krisreaktion som är allvarligare än den man fick vid diagnostillfället.
Är man helt oförberedd på ett besked om återfall (även i fall där man själv misstänkt återfall) kan chocken man får när beskedet ges, vara så förlamande att man blockerar sig för intag av fortsatt information. Det kan upplevas som att man inte längre hör av läkaren säger, att rösterna avlägsnas. Man kan börja tänka på praktiska problem eller börja gråta ohämmat. Det kan vara svårt att veta hur man kommer att reagera. Det är därför viktigt att en närstående är med vid besöket, någon som kan vara ditt stöd och som kan höra vad som sägs och anteckna.
BESKED OM ÅTERFALL
Många gånger är både läkare och kontaktsjuksköterska med vid besöket där beskedet om återfall ges och du ska nu omgående få kontaktsjuksköterskans kontaktuppgifter för att kunna höra av dig med dina funderingar. Ibland kan man som patient uppleva att man inte fått tillräcklig information under besöket och då är det viktigt att man hör av sig till sin kontaktsjuksköterska för att få informationen igen.
Ibland händer det att man får beskedet om återfall på annan plats än kirurgmottagningen. Det kan hända om man till exempel sökt akut på grund av symtom (som visar sig bero på återfall) och gjort en röntgenundersökning. Då måste beskedet om återfall ges på en akutmottagning eller vårdavdelning. Där kanske det inte finns någon kontaktsjuksköterska eller kirurg som kan informera om vad undersökningsresultatet fullt ut betyder och vad som kommer hända härnäst. Du som patient har ändå rätt att få en snar kontakt med en kontaktsjuksköterska, kurator och en plan för vidare utredning och behandling, på samma sätt som den som fått sitt besked på kirurgmottagningen.
ORSAKER TILL ÅTERFALL
Att man får återfall av cancersjukdomen beror på att man vid behandlingen av primärtumören inte helt lyckats få bort alla cancerceller. Kanske fanns några cancerceller kvar på själva platsen för primärtumören och som senare ger ett lokalt återfall. Eller så hade primärtumören redan släppt ifrån sig några cancerceller som cirkulerat i kroppen och sedan fått fäste i annat organ som exempelvis lever eller lunga, och bildat metastaser.
Risk för återfall efter primärbehandlingen är svårt att räkna ut för en enskild individ. Man vet dock att ju aggressivare tumören är från början, hur stor den är, om spridning finns till närliggande lymfkörtlar och hur den ser ut i mikroskop kan ge en viss information om risken för återfall. Denna information styr huruvida man efter primäroperation rekommenderar efterföljande cytostatikabehandling. Ju större risken för återfall bedöms vara, desto större är vinsten med efterföljande cytostatikabehandling efter primärtumöroperationen.