BOTBAR CANCER

När man pratar om lokaliserad cancer menar man att tumören sitter i eller har vuxit genom tarmväggen utan spridning till lymfkörtlar eller andra organ. Vanligtvis behandlas man med operation och därefter cytostatika (cellgifter).

OPERATION

Vid lokaliserad tarmcancer är kirurgi (operation) huvudbehandling – det vill säga om tumören är tekniskt möjlig att ta bort. Det finns en rad olika tekniker och typer av kirurgi beroende av var i tarmen tumören sitter. Vid tjocktarmscancer opererar man som regel bort tumören och de lymfkörtlar som tar emot lymfvätska från tumören, vilket ofta innebär att en del av tjocktarmen opereras bort. För ändtarmscancer gäller samma principer som vid tjocktarmscancer, det vill säga att kirurgi är huvudbehandlingen vid tidigt upptäckt cancer. Samma behandling gäller också för tunntarmscancer (adenocarcinom) som behandlas med operation och eventuellt cytostatika.

FORTSATT BEHANDLING

När tumören är bortopererad gör man en mikroskopisk undersökning av det material som man tagit bort och värderar än en gång tumörstorlek och om någon spridning skett till lymfkörtlar. Efter 2–3 veckor är den mikroskopiska analysen av tumören klar och tas upp på MDKMDK
(Multidisciplinär konferens) innebär att alla specialister som är engagerade i din cancersjukdom träffas och bidrar utifrån just sin expertis till att göra en plan för din behandling. På en MDK kan till exempel kirurg, onkolog, röntgenläkare, patolog och kontaktsjuksköterska medverka. Förslaget till behandling baseras på vetenskap och resultat från studier (så kallad evidensbaserad medicin) samt på beprövad och dokumenterad erfarenhet från tidigare patienter där man kommer fram till ett förslag om fortsatt behandling och vidare uppföljning. Därefter får du ett återbesök för information och diskussion kring det här förslaget.

Ofta följer man upp operationen med onkologisk behandling såsom cytostatika, det man kallar ADJUVANT BEHANDLINGADJUVANT BEHANDLING
När cytostatikabehandling ges för att minska risken för återfall av sjukdomen.. I det här fallet ger man cytostatika i förebyggande syfte, för att minska risken för återfall av sjukdomen. Behandlingen kan tas antingen som tabletter hemma eller genom att man åker in till sjukhuset och får injektion eller dropp direkt in i blodet. Cytostatika är inte bra på att skilja på cancerceller och friska snabbväxande celler. Därför påverkas även friska celler av behandlingen vilket kan ge biverkningar.

» LÄS MER om kirurgi och olika typer av behandlingar.

» LÄS MER om cytostatika och biverkningar.

LOKALT AVANCERAD CANCER

Om tumören växt igenom tarmväggen och cancern spridit sig till närliggande lymfkörtlar, talar man om lokalt avancerad cancer. För denna cancerform krävs lite mer aggressiv behandling med operation, cytostatika och i vissa fall även strålbehandling.

BEHANDLING

Cytostatikabehandling påbörjas efter operationen. Man vill därför helst inte vänta mer än 6–8 veckor efter operation innan man påbörjar efterbehandling med cytostatika, som har till uppgift att ta död på eventuella kvarvarande cancerceller. Skälet är att kroppen vid ett kirurgiskt ingrepp frisätter tillväxtfaktorer för att påskynda läkningsprocessen. Det är ett normalt och viktigt förlopp vid sårläkning men kan teoretiskt påverka en cancercell, om någon sådan finns kvar i kroppen. Strålbehandling ges vid lokalt avancerad ändtarms- och i vissa fall av sigmoideumcancer. Strålningen ges för att krympa tumören och därmed öka chanserna att få bort all cancer vid det kirurgiska ingreppet, det man kallar en radikal operation. Att få bort all cancer utgör den viktigaste faktorn för att man ska bli frisk från cancersjukdomen. Man kan bli trött under tiden man får behandling. Vilken typ av arbetsuppgifter du har och hur du mår avgör vad du orkar avseende arbete. En del väljer att arbeta och andra känner att de inte orkar. Alla som vill vara sjukskrivna får vara det.

VID ÄNDTARMSCANCER

Operation av ändtarmscancer är tekniskt mera komplicerat vilket också gör att man gärna vill förbehandla patienten med strålning och/eller cytostatikum. Det gör man för att så mycket som möjligt av tumören ska dö eller skrumpna ihop och för att man ska kunna eliminera eventuella rottrådar från tumören.

MÅENDET

Många upplever en slags berg- och dalbana under den här perioden. Både av biverkningar från behandling men också mentalt. Hur man hanterar svåra utmaningar, som en cancersjukdom och behandling, är väldigt olika. En del behöver prata om sina känslor medan andra vänder sig inåt, inget sätt är mer rätt än det andra. Du måste hitta det sätt som fungerar bäst för dig. Cancerbehandling påverkar inte bara kroppens fysiska och psykiska mående, utan även utseende och hur man upplever sig själv förändras. Du kanske tappar håret, upplever att du luktar annorlunda, tappar muskler eller går upp i vikt.

» LÄS MER om strålbehandling, cytostatikabehandling och biverkningar.

» LÄS MER om hur man kan må och om att hantera en kris.

Kroppen fick en annan lukt, den där sjuka lukten från alla de där gifterna och det där. Jag kunde inte ha näsan under täcket för jag stod inte ut med att känna min egen lukt.

- Nils, 67 år

UPPFÖLJNING

Efter botande behandling sker uppföljning med röntgenundersökning och blodprov. Denna uppföljning syftar till att hitta eventuella metastaser. Om tumören är ytlig (se stadie I på bilden, sidan 22) avstår man från dylik uppföljning eftersom risken för metastaser då bedöms vara mycket liten. Om man har haft en tarmcancer rekommenderas man koloskopi var tredje år för att utesluta att nya tumörer uppstått i tarmen.

ATT LÄMNA VÅRDEN

En del tycker att det är jobbigt att inte ha lika mycket kontakt med vården när den adjuvanta behandlingen är färdig. Många beskriver en slags tomhet när behandlingarna är avslutade. Det är ofta en trygghet att regelbundet träffa vårdpersonal som vet vad en tumörsjukdom kan innebära. Det kan upplevas som en förlust att lämna den här tryggheten bakom sig. Allt ska ju nu vara som vanligt igen, men så kanske det inte känns. Livet kanske känns skört och som om man inte har kontroll över det längre.

ATT ÅTERGÅ TILL VARDAGEN

Att genomgå en cancerbehandling är som att springa ett maratonlopp otränad, brukar man säga. Då är det inte heller konstigt om du känner dig väldigt trött när behandlingarna är avslutade och tanken är att du ska återgå till någon slags vardag. Många som genomgått en cancerbehandling vittnar om att livet kan återgå till det vanliga, men att det aldrig kommer att bli exakt detsamma som tidigare. Du kanske upplever dig själv annorlunda. Inte bara utseendemässigt, utan förändrad på djupet. Livet har fått en ny mening och med en dyrköpt insikt om att det är skört och inte givet. Du kanske känner att du borde vara glad att du har orkat med behandlingen, men känner dig mest trött och ledsen. Det är normalt. Det tar tid att kommat tillbaka, både fysiskt och mentalt. Låt det få ta den tid du behöver.

RÄDSLA

Tankarna och känslorna pendlar mellan hoppet om att vara botad och förtvivlan över att sjukdomen kanske kommer tillbaka. Varje signal från kroppen, även den mest banala förkylning, ger ofta oro, tankar och rädsla för återfall. Den trygghet som många upplever från sjukvården under behandlingen måste man nu bygga upp inom sig. För en del sjunker det inte in förrän nu att man haft cancer och vad man gått igenom och detsamma kan gälla för anhöriga. Det kan vara skönt att prata med någon om detta. Du kanske har personer i din närhet som du kan prata med. Du kan också be din kontaktsjuksköterska om kontakt med kurator eller psykolog. Det kan vara skönt att häva ur sig den ocensurerade versionen av hur allt känns, det gör man ofta inte med sina närstående.

ARBETE KONTRA SJUKSKRIVNING

Alla i arbetsför ålder som drabbas av tarmcancer brukar erbjudas sjukskrivning. Det är individuellt hur det nyttjas. En del är sjukskrivna under hela förloppet med operation och återhämtning därefter samt under perioden de får adjuvant behandling och en del upp till tre månader efter avslutad behandling. Andra väljer att bryta sjukskrivningen tidigare och en del jobbar en viss procent även under tiden de får behandling. Det finns inget rätt eller fel – man väljer olika utifrån sina förutsättningar och vad man känner att man orkar med och utifrån vilket jobb man har.

En del tycker det är skönt att jobba, livet kan kännas lite normalare när man kan/får jobba och det kan avleda tankar och fylla en social funktion. Arbetsterapeuten på sjukhuset kan hjälpa dig om det behöver göras anpassningar på din arbetsplats.

CANCERÖVERLEVAREN OCH FRAMTIDEN

Den som botats från sin tarmcancer vill kanske helst bara lägga sjukdomen bakom sig, glömma och gå vidare. Men det är viktigt att känna till att vissa behandlingar kan ge långtidsbiverkningar, som till exempel strålbehandling som kan ge biverkningar i det strålade området många år senare. Tala om att du haft tarmcancer om du söker vård i framtiden. Det kan vara svårt att minnas hur behandlingen såg ut när det gått en tid. Begär gärna ut (eller hämta på 1177) din journal och spara den. För exempelvis en primärvårdsdoktor kan journalen ge viktig information för att kunna hjälpa dig med eventuella besvär senare i livet.

» TIPS! Oavsett cancerbehand ling är en välfungerande kontakt med Försäkrings kassan viktig. Ta reda på vem som är din kontakt person. Denne kan bland annat vara behjälplig vid exempelvis diskussioner med din arbetsgivare. En successiv återgång i arbete efter en tuff behandling är ofta en lyckosam väg att gå för att komma tillbaka till jobb och vardagsliv.

Det var en fördel, på ett sätt tror jag, att fortsätta jobba, för att då är man kvar i verkligheten. Då är man inte bara sjuk och har den där canceridentiteten.

- Nils, 67 år

NILS

67 år

Nils var 50 år när hans tarmcancer upptäcktes. Han hade fru och två barn i tonåren. Han hade sökt läkare för magont och fått medicin för magsår. Det var först när han såg en cancergala med Sven Wolter, som berättade om sin cancer, som en klocka ringde. Hans symtom stämde precis överens med dem som Sven Wolter beskrev på TV.

Det visade sig att Nils hade tarmcancer och han opererades. En decimeter av tarmen togs bort. Nils hade tagit för givet att det nu var klart. Då visade det sig att cancern hade spridit sig till närliggande lymfkörtlar och att han nu skulle få cellgifter i 6 månader. En fruktansvärd period följde. Nils mådde väldigt dåligt av cellgifterna och var vansinnigt trött. Han hade ingen aptit och det var egentligen bara en viss typ kex som smakade. Ändå jobbade han 75 % med det egna företaget. Han var fast beslutsam om att bara ta sig igenom de där 6 månaderna, för att sedan kunna fortsätta med sitt liv. Att han inte skulle klara det var inte ett alternativ.

Att jobba, träna och göra Thai Chi blev Nils strategi för att orka. Han ville behålla sitt vanliga liv parallellt med sjukdomen. Känslorna stängde han av. Om han släppte in sin fru och när hon var så där gullig mot honom, var han rädd att hela den barriär han byggt upp skulle rasa samman. Inte förrän något halvår efter det att behandlingarna var över, började han bli sig själv igen. Idag tror Nils att det som hjälpte honom att orka var att han tränade hela tiden, att han arbetade och var kvar i sitt vanliga liv – det som inte bara handlar om att vara sjuk. Då blev inte heller övergången tillbaka till vardagen lika svår.

Det är 17 år sedan Nils blev sjuk. Han är idag en frisk nybliven pensionär som njuter av att vara ledig och kunna göra andra saker i livet än att jobba.