OM
SJUKDOMEN

I det här kapitlet kan du läsa om hur tarmen fungerar, vad som händer när cancer uppstår och hur resan genom vården ser ut fram tills dess att det är dags att starta behandling.

1.0

DET HÄR ÄR TARMCANCER

SÅ FUNGERAR TARMEN

Magtarmkanalen är 5–7 meter lång och sträcker sig från munnen till ändtarmen och slutligen till analöppningen. Tunntarmen är cirka 5 meter lång och har till uppgift att finfördela maten som passerat magsäcken samt att absorbera vatten och näringsämning ur födan.

Tjocktarmen är cirka en och en halv meter lång och har som sin viktigaste funktion att suga upp vätska ur maten. Det tar 1–2 dygn innan maten har passerat tjocktarmen. När vätska sugits upp genom tarmens slemhinna och innehållet påverkats av olika BAKTERIERBAKTERIER
I tarmen finns flera kilo bakterier som vi behöver för att behandla maten och som stimulerar kroppens immunförsvar.
, är det bara överskottet kvar, det vill säga avföringen som slutligen lämnar kroppen via den 15 centimeter långa ändtarmen.

Tarmväggarna består av flera lager vävnad. Det innersta lagret utgörs av tarmslemhinnan. Cellerna i tarmslemhinnan förnyas ständigt och döda celler stöts bort.

» I tarmen finns flera kilo bakterier som vi behöver för att behandla maten och som stimulerar kroppens immunförsvar.

CELLDELNINGEN

Under ett liv delar sig celler i kroppen hela tiden, antingen för att öka i antal vid till exempel tillväxt eller för att ersätta celler som har dött. Cellerna delar sig olika ofta i olika vävnader. Exempel på vävnader där cellomsättningen är hög är hud och tarmslemhinna medan leverceller delar sig mycket mer långsamt och nervceller förnyas väldigt långsamt eller inte alls. Hur länge en cell lever varierar också från vävnad till vävnad.

Processen då en cell delar sig och blir två nya celler, kallas MITOSMITOS
Mitos kallas den process där en cell delar sig för att ge upphov till två nya celler.
. Under normala förhållanden är celldelningen mycket strikt kontrollerad av olika gener som ser till att det sker lagom ofta. Under mitosen kopieras bland annat allt genetiskt material (DNA) som finns i cellkärnan till exakta kopior av det DNA som fanns i ursprungscellen.

» Mitos kallas den process där en cell delar sig för att ge upphov till två nya celler.

NÄR CELLDELNINGEN GÅR FEL

I den här processen finns det mycket som kan gå fel. Kroppen har därför olika typer av kontrollmekanismer för att skydda oss. Vi har till exempel gener som ser till att cellen inte fortsätter dela sig om något allvarligt fel uppstått utan att den istället dör. I en cancercell har allvarliga fel uppstått i generna som ska kontrollera celldelning och celldöd. Detta medför att cellerna ohämmat fortsätter att dela på sig och inte dör efter normal levnadstid. Andelen cancerceller kommer då successiv att öka och breda ut sig på bekostnad av normala celler. De klumpar ihop sig och bildar tumörer som skadar och kan växa över på omkringliggande vävnader och organ. Cancercellerna utsöndrar också ämnen som påverkar kroppen negativt. De här ämnena ger upphov till en del av de symtom man kan få av cancer, till exempel viktnedgång och feber.

ORSAKER TILL CANCER

Vad det är som orsakar skada på det genetiska materialet (DNA) och gör att vissa individer drabbas av cancer varierar mellan olika cancertyper. De flesta vet till exempel att ultraviolett strålning från solen kan orsaka skada på det genetiska materialet i hudceller. Exponering av för mycket sol är en starkt bidragande orsak till hudcancer. De flesta vet också att tobaksrökning kraftigt ökar risken för lungcancer (och även flera andra cancerformer). I vissa fall kan en genetisk skada ärvas från föräldrarna och på så sätt kraftigt öka risken för cancer. Det är till exempel vad som händer vid en viss grupp av bröstcancer där man ärvt en skada på en gen som är viktig för att cellen ska kunna reparera skador som uppkommer på DNA. Dessa individer har därför ökad risk att lagra DNA-skador i bröstvävnadscellerna så att dessa så småningom är så skadade att de övergår till att bli en bröstcancercell.

TARMCANCER

En cancer i tarmen utvecklar sig genom en serie förändringar i cellerna i tarmens slemhinna. Oftast börjar tumören som en polyp, det vill säga en utväxt från slemhinnan. Ibland fortsätter tumören att växa på platsen där den först utvecklades, men den kan också börja sprida sig till andra delar av kroppen. Spridningen sker via lymfkärl eller blodkärl till exempelvis levern eller lungorna, där nya tumörer bildas – det man kallar dottertumörer eller metastaser.

SYMTOM

Symtomen kan variera. De vanligaste symtomen är:

  • blod och slem i avföringen
  • trötthet på grund av blodbrist
  • förändrade avföringsvanor (bajsar oftare eller mera sällan, förändrad konsistens, svårt att få fram avföringen eller förändrat utseende på bajset).

Dessa symtom kan även orsakas av godartade tillstånd såsom tarminflammation och hemorrojder. Det är dock viktigt att bli undersökt av läkare om symtomen inte går över. Vid tunntarmscancer kan man dessutom drabbas av plötslig smärta som kommer i intervaller.