Jag måste göra själv vad jag kan så att om jag förlorar kampen mot sjukdomen kan jag åtminstone säga till mig själv att jag har provat allt.

- Agnes, 52 år

5.1

SÅ PÅVERKAS LIVET

KOST

Vid cancersjukdom ska man försöka bibehålla vikten för att orka med behandling och biverkningar. Ät energität mat och undvik fettsnåla produkter som lättmargarin, lättmjölk och magra ostar. Välj gärna vanligt smör, mjölk och grädde. Om du har svårt att få i dig tillräckligt med energi från maten är det bra om drycken innehåller energi och att istället för vatten exempelvis välja att dricka mjölk, juice, nyponsoppa eller drickyoghurt. Undvik dieter (som exempelvis utesluter kolhydrater) under behandling. Kroppen behöver en allsidig och energirik kost för att orka med behandlingen.

Efter avslutad cancerbehandling rekommenderas att äta hälsosamt och varierat.

ät mer och varierat av:

  • grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och fiberrika produkter

välj gärna:

  • fisk, kyckling eller annat fågelkött (det är viktigt att du får i dig tillräckligt med protein)

ät mindre av:

  • salt
  • rött kött

undvik:

  • charkuterier (korv, salami, rökt skinka, leverpastej och bacon)
  • alkohol
  • näringsfattiga livsmedel och sötade drycker

Förlita dig inte på att du får i dig alla näringsämnen från kosttillskott. Det är bättre att, om möjligt, äta varierad och hälsosam mat. Om din behandling har medfört att du har gått ner eller upp mycket i vikt, att du har svårt att ta upp näringen ur kosten eller att äta varierat kan du få hjälp av din läkare eller sjuksköterska att få kontakt med en dietist.

Mer information om kost när man har cancer hittar du här:

» cancerfonden.se
» 1177.se
» cancercentrum.se

ILLAMÅENDE OCH NEDSATT APTIT

Vid illamående och nedsatt aptit kan det vara lättare att äta lite mat men ofta. En tom mage kan ge illamående i sig. Varm mat och matos kan förvärra besvären, låt maten svalna eller välj kall mat om du föredrar det. Prova gärna “lättare” typ av mat som kräm, fil, yoghurt, smörgås, soppa och gröt som kan vara lättare att få ner. Vid stor viktminskning kan en dietist behöva göra en bedömning om du behöver näringsdrycker som komplement till ditt övriga näringsintag samt ge dig individuella kostråd.

SÖMN

Sömn och vila är viktigt för att kropp och själ ska kunna återhämta sig. Vissa är väldigt trötta och sover mycket medan andra sover sämre, kanske snurrar tankarna och det är svårt att komma till ro. För att förbättra chanserna till god nattsömn kan man försöka se till att vara fysisk aktiv regelbundet, gärna en stund varje dag, undvika att dricka kaffe eller te på kvällen och ha det mörkt och svalt i sovrummet. Att ta det lugnare på kvällen, dämpa belysningen och att avstå från att använda dator eller mobiltelefon innan sänggående gör att kroppen kan gå ner i varv och förbereda sig bättre för sömn. Att avstå från alkohol är viktigt vid sömnbesvär. Alkohol kan förvisso göra att man somnar lättare, men sömnen blir ytligare och mer orolig än den annars skulle ha varit. Dessutom förkortar alkohol sömnen och man vaknar upp tidigare än vanligt. Om dessa råd vid sömnbesvär inte hjälper kan du prata med din läkare eller kontaktsköterska. Orsakerna till sömnbesvär kan vara många. Depression, medicinering eller stress kan ge sömnproblem. Det finns olika typer av behandlingar mot sömnbesvär som man kan prova, både läkemedel och psykologisk behandling.

TRÖTTHET/FATIGUE

Trötthet eller fatigue som det också kallas, är en trötthet som ofta beskrivs som förlamande och som till skillnad mot vanlig trötthet inte går att sova bort. Fatigue kan ha en negativ effekt på livskvaliteten och möjligheten att arbeta, utöva vardagssysslor och förmågan att upprätthålla sociala kontakter.

DET HÄR KAN DU GÖRA FÖR ATT MINSKA FATIGUE:

Det kan vara svårt att bli av med sin fatigue helt men det är viktigt att identifiera och behandla de bakomliggande faktorer som går att påverka. Exempelvis att ge blodtransfusion vid lågt blodvärde, behandla infektioner och illamående, ge smärtlindrande läkemedel, att vid dåligt näringsintag få hjälp av dietist samt behandla oro och sömnbesvär och erbjuda samtalskontakt med kurator. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt mot fatigue. Trots tröttheten är det viktigt att regelbundet försöka vara fysiskt aktiv då det upprätthåller muskelstyrka, hjälper till att bibehålla rörlighet i kroppen och ger energi som kan påverka både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Motionen måste anpassas efter egen förmåga, för många kan regelbundna promenader vara lagom. Dessutom kan det vara klokt att planera sina aktiviteter. Välj de tidpunkter på dagen då du brukar känna dig piggare och ta kortare vilostunder efter aktivitet för att på så sätt skapa en balans mellan aktivitet och vila. Be om eller ta emot hjälp från din omgivning med sysslor som är svåra att orka med.

MOTION

Att vara fysisk aktiv främjar välbefinnandet, kan få personer att bättre återhämta sig efter en operation och orka med onkologisk behandling bättre. Syresättningen i kroppen förbättras och man blir piggare. Det behöver inte handla om att pressa sig hårt med tung fysisk träning såvida man inte är van vid det sedan tidigare, utan även lättare fysisk aktivitet så som promenader fungerar utmärkt. En promenad dagligen på 30 minuter där man lägger in några korta intervaller med lite snabbare tempo, är ett exempel. Det är viktigt att veta att det aldrig är försent att börja motionera oavsett nivå samt att vardagsmotion har goda hälsoeffekter. Till vardagsmotion räknas exempelvis att ta trapporna istället för hissen, gå av bussen en hållplats tidigare eller att gå en kort promenad. Fysisk aktivitet definieras som: “all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning utöver viloförbrukning och kan innefatta allt från hushållsarbete till promenader och ansträngande träning.” Med andra ord, alla former av rörelse räknas. Motion där man belastar benen och fötterna, som exempelvis promenader och löpning, tror man också kan minska risken för att utveckla perifer neuropatiperifer neuropati
Skada på de tunna nervtrådar som går ut i händer och fötter. Kan ge nedsatt känsel, stickningar och domningar.
, som ju är en vanlig biverkan av de cellgifter som man ofta använder vid tarmcancer. En fysioterapeut kan ge goda råd kring träning och träningsinnehåll och kontakt med en arbetsterapeut kan vara viktigt för bedömning av lämpliga hjälpmedel i hemmet.

» LÄS MER om neuropati.

Studier har visat att de som är fysiskt aktiva får mindre fatigue, drabbas i mindre grad av depression samt får förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. Det finns också studier som visar att de som är fysiskt aktiva orkar med sin cancerbehandling bättre.

Försök att hitta motionsformer som du gillar. Planera in dem i almanackan. Börja i låg skala och trappa eventuellt upp efter ork och kom i håg – all träning är bättre än ingen!

VILA OCH ATT HUSHÅLLA MED ENERGI

Det är normalt att bli både fysiskt och psykiskt trött av behandlingen och du kanske inte kan och vill eller orkar göra allt du brukar i vanliga fall. Graden av trötthet kan variera mycket och brukar inte vara konstant.

För att anpassa dig till den här nya situationen behöver du hitta en ny balans mellan aktivitet och vila. Prioritera bland dina aktiviteter om du inte orkar allt som du brukar. Fyll på med sådant som ger dig energi och vila lagom mycket. Om man vilar för mycket kan man bli ännu tröttare. Fysiskt aktivitet är bra både för kropp och själ (se stycket om motion ovan). Om du inte orkar gå en promenad, kan det ge energi att bara får komma ut och sitta en stund i friska luften. Försöka hitta en balans mellan aktivitet och vila utifrån dagsformen.

SEXUALITET

Sexualiteten påverkas av många faktorer vid cancer – såväl fysiska, psykologiska, sociala som existentiella. Omfattningen och långtidseffekterna varierar och beror på många individuella faktorer. Både strålning, operation och vissa cellgifter kan skada nerver och blodcirkulation till könsorganen hos både män och kvinnor. Detta kan påverka sexlust och förmåga till sex.

För vissa är sexualiteten viktigt och för andra mindre viktigt. Det är viktigt att du som patient berättar om dina besvär så att sjukvårdspersonal på bästa sätt ska kunna hjälpa dig.

NEDSATT LUST OCH KROPPSLIG PÅVERKAN

Nedsatt lust vid eller efter cancerbehandling är mycket vanligt förekommande. Anledningen är multifaktoriellmultifaktoriell
Något som beror av flera orsaker, det vill säga att man måste tänka brett och inte bara rikta in sig på en orsak till problemet.
och kan bland annat bero på trötthet, nedstämdhet, biverkningar av behandlingen, påverkad självbild och kroppsuppfattning, faktorer inom relationen, ändrat fokus och negativa erfarenheter såsom smärta eller bristande förmåga vid försök att återuppta sexlivet. Hormonella faktorer inverkar många gånger, men det är aldrig den enda faktorn.

Nerver som styr blodkärlen i underlivet, och som ger förutsättning för erektion och även vaginal fuktighet, påverkas av både strålning och operation av ändtarmscancer. Följderna kan bli erektionsproblem för män eller torrhet i slidan för kvinnor. Olika potenshöjande läkemedel eller tekniska hjälpmedel kan vara behjälpliga för män, liksom lokalt verkande hormoner och glidmedel för kvinnor.

ORGASMPROBLEMATIK

Orgasmstörningar är vanligt förekommande. Man tror att det kan påverkas av den nervskada som både strålning och operation kan ge, men påverkas även av andra faktorer, inklusive självbild och smärtor vid sex. Behandlingen består av sexualrådgivning.

HJÄLP MED VAGINAL STAV

För kvinnor som genomgått rektumamputation kan det uppstå smärttillstånd i slidan vid försök till samlag. Detta kan bero på att slidans vinkel har ändrats när ändtarmen tagits bort. Men det kan också bero på minskad stödjevävnad i anslutning till ändtarmen, ärrbildningar i slidväggen och sammanväxningar i bäckenet. Efter strålbehandling mot ändtarmscancer finns även risk för sammanväxningar i slidan eftersom slemhinnorna ligger emot varandra i läkningsförloppet och det kan bli en stelhet i slidväggen till följd av bindvävsutveckling. För att förhindra och minska dessa besvär rekommenderas kvinnor att återuppta samlivet så snart de akuta biverkningarna avtagit.

Alternativt kan en vaginal stavvaginal stav
Används för att förhindra den sammanläkning i slidan som kan ske efter strålbehandling och operation. Staven är gjord i plast och finns i olika storlekar.
användas några gånger per vecka med start 4–6 veckor efter avslutad strålbehandling eller då operationsområdet läkt. Vaginala stavar finns att få på strålbehandlingsavdelningen eller via remiss till gynmottagning. Behandlingen bör fortgå i två till tre år efter avslutad strålbehandling, enligt internationella riktlinjer.

KOMMUNIKATION

Prata med varandra, berätta hur ni känner och testa nya lösningar. Enligt WHO:s definition av sexualitet är sex så mycket mer än bara samlag.

FERTILITET

Strålbehandling mot bäckenet påverkaräggstockarna och slårut fertiliteten hos kvinnor. Kvinnor med barnönskan bör erbjudas fertilitetsbevarande åtgärder såsom nedfrysning av ägg. På samma sätt slås fertiliteten ut hos män om inte testiklarna skyddas under strålbehandlingen varför fertilitetsbevarande åtgärder så som nedfrysning av spermier bör erbjudas män. I dessa fall kan kontakt med reproduktionsmedicinsk enhet förmedlas av kontaktsjuksköterska. De cellgifter som ges vid tjock- och ändtarmscancer behöver inte påverka fertiliteten, det finns chans att kunna bli gravid efter genomgången cellgiftsbehandling. Eftersom cellgiftsbehandling kan vara skadligt för foster bör man inte bli gravid under pågående cellgiftsbehandling. Därför är det viktigt att använda preventivmedel under cancerbehandling.

WHO:s definition av sexualitet:
“Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa; man, kvinna och barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv. Sexualitet är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet, den uttrycks i vad vi känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring. Sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och genom detta vår fysiska och psykiska hälsa?”

URINBLÅSA

Besvär med urinblåsan är störst hos patienter som genomgått strålbehandling av ändtarmscancer. Slemhinnan i urinblåsa och urinrör är relativt strålkänslig och en inflammatorisk process kan uppstå akut med täta trängningar, minskad fyllnadskapacitet och irritation. Sena biverkningar kan komma månader till år efter behandlingen och beror på bindvävsutveckling och försämrad blodtillförsel i urinblåseväggen med syrebrist som följd. Blåsväggen kan exempelvis bli mindre elastisk vilket ledertill att man redan vid en mindre mängd urin i blåsan får trängningar. Man kan också få en kronisk inflammation i blåsa och urinrör som leder till trängningar. Hos kvinnor leder strålbehandling till utslagen östrogenproduktion i äggstockarna vilket också negativt påverkar slemhinnan i urinröret. Utöver strålbehandling kan även kirurgi av ändtarmscancer ge nervpåverkan av urinblåsan med ökade trängningsbesvär som följd, men tack vare nervsparande tekniker kan man minska den här nervpåverkan.

TARMBESVÄR

Både strålning och kirurgi påverkar tarmfunktionen. Vid all form av kirurgi av tjock- och ändtarm finns risk för både mekaniska, funktionella och neurologiska biverkningar av tarmfunktionen. Beroende på hur stor del och vilken del av tarmen som opererats bort uppstår olika biverkningar. Vid tjock- och ändtarmscanceroperation kan det bli problem med förkortad passagetid, vilket kan ge diarréer och nutritionsproblematik men även sammanväxningar i buken med smärtproblematik. Vid ändtarmscancer kan det handla om påverkad tarmtömningsreflex med konsekvenser som nedsatt känsel och styrning av tarmtömning, med täta trängningar, inkontinens och tömningssvårigheter som följd. Slemhinnan i tarmen är mycket strålkänslig och biverkningarna efter strålbehandling kommer dels akut, men det uppstår också en permanent påverkan som kan ge symtom längre fram, ibland flera månader och ibland år efter given behandling. Man kan uppleva hastiga och påträngande avföringsträngningar och många gånger även lös avföring och ökad gasbildning. Ibland kan det också vara svårt att hålla tillbaka avföring eller gas, och man kan drabbas av inkontinens. Blödningar från tarmslemhinnan efter strålning samt ökad slembildning förekommer. Det finns läkemedelsbehandling att prova vid alla dessa typer av besvär. Kontakt med dietist för översyn av kosten kan vara till hjälp. Kirurgkontakt rekommenderas vid blödningar från tarmslemhinnan.

LYMFÖDEM

Både lymfkörtelutrymning och strålbehandling av ändtarmscancer kan påverka lymfflödet från ben– och bäckenregionen, med ökad ansamling av lymfa som följd. Det kan ta sig uttryck i form av tyngdkänsla och svullnad i ben, bäckenregion och underliv. Vid ett lindrigt ödem kan stödstrumpor räcka, medan ett etablerat ödem kan behöva specialinsatser av så kallad lymfterapeut, med individuellt anpassad lymfödembehandling. Lymfödem kan öka risken för rosfeber och förvärras om man drabbas av det. Det finns andra orsaker till svullnad i benen än just lymfödem varför det är viktigt att prata med sjukvårdspersonal om du upplever ovan beskrivna besvär.