3.3

STRÅLBEHANDLING

Till skillnad från medicinsk cancerbehandling som har som mål att påverka hela kroppen har strålbehandling en riktad effekt mot det organ, tumör eller vävnad som strålas. Strålbehandlingen skadar cellernas arvsmassa, DNA, vilket innebär att när cancercellen försöker dela sig, dör den istället. Om det är en långsamväxande tumör kan det ta tid innan effekten blir synlig på röntgen.

SÅ GÅR DET TILL

Strålbehandling i samband med tarmcancer ges främst om man har cancer i ändtarmen. Behandlingen ges på en speciell strålbehandlingsavdelning. Alla sjukhus har inte en sådan avdelning utan patienterna kan behöva resa till ett annat sjukhus under strålbehandlingstiden. Strålbehandlingen vid ändtarmscancer ges oftast under 5 tillfällen, men ibland ända upp till 28 tillfällen och då i kombination med cytostatika. Syftet med strålbehandling kan vara att krympa en stor tumör för att kunna underlätta operationen eller för att minska risken för lokalt återfall av en tumör som rent tekniskt egentligen skulle kunna opereras direkt. Innan strålbehandlingen kan börja behöver man göra vissa förberedelser. Först görs en så kallad dosplaneringsröntgen, en helt vanlig skiktröntgen som utförs på strålbehandlingsavdelningen och där du under undersökningen får ligga på ett speciellt sätt på britsen och där personalen gör vissa markeringar på huden. Att denna undersökning görs med så stor noggrannhet är för att man vid strålbehandlingens start ska veta att patienten ligger i samma position varje gång så att strålarna hamnar på samma ställe vid varje strålbehandlingstillfälle. Härefter ser läkare, fysiker och strålbehandlingssköterskor över hur strålbehandlingen ska ges, det vill säga hur strålarna ska riktas för att täcka in allt som man ämnar behandla och samtidigt försöka skona de friska organen i bäckenet, så att biverkningarna blir så få och lindringa som möjligt.

Strålarna syns inte och känns inte när de går genom huden, men de gör verkan. Behandlingen tar ca 10-15 minuter per tillfälle. Den krympande effekten tar dock tid och oftast behöver man vänta flera veckor innan man ser en storleksminskning av ändtarmstumören på röntgen.

BIVERKNINGAR

Vanliga biverkningar av strålbehandling på kort sikt är diarréer, sveda vid vattenkastning och ibland sårigheter i ändtarmsområdet/underlivet. De flesta biverkningar ger med sig några veckor efter avslutad strålbehandling men vissa patienter kan också få sena biverkningar. Sena biverkningar kan vara kronisk inflammation i ändtarmen (så kallad proktit), besvär av diarréer, kroniska urinvägsbesvär eller svårighet att hålla urin och avföring. Förträngningar eller torrhet i slidan hos kvinnor och nedsatt erektionsförmåga hos män är vanliga biverkningar. Det finns bra hjälp att få om man upplever sådana besvär. Hos de patienter som fått en längre strålbehandling kan sena biverkning i form av mikrofrakturer i bäckenet uppstå. Strålbehandling av ändtarmscancer kan även påverka lymfflödet från ben- och bäckenregionen, med ökad ansamling av lymfa som följd och ge lymfödem.

I KOMBINATION MED CYTOSTATIKA

Om man ger strålning i kombination med cellgifter, eller strålning direkt följt av cellgifter, handlar det om att försöka krympa tumören inför operation. Efter som den krympande effekten på ändtarmstumören tar tid görs en ny MR först cirka 6 veckor efter sista behandlingen för att senare kunna operera.

I vissa fall har man sett att kombinationsbehandling med strålning och cellgifter har fått ändtarmstumörer att krympa ihop väldigt mycket och i det närmaste försvunnit. I de fall där man får ett remarkabelt bra svar på kombi nationsbehandlingen kan man kanske till och med slippa operation och istället ingå i en speciell uppföljningsstudie.

Strålbehandling kan även ges vid kronisk cancer, det vill säga vid icke bot bar cancer. Syftet med strålning kan då vara att smärtlindra eller att försöka krympa en tumör som en del i den bromsande behandlingen.

Tre aspekter på total bot av sjukdomen

För att nå totalt bot bör behandling vara biologisk, funktionell och emotionell. Den biologiska behandlingen syftar till att ta bort cancertumörerna och eliminera risken för spridning medan den funktionella ska underlätta livet efter operation genom till exempel en stomi eller att behandla biverkningar. Den emotionella behandlingen handlar om hjälp och stöd av den känslomässiga delen, genom samtal med kurator eller psykolog till exempel. Alla tre aspekter är viktiga för att nå totalt bot av tarmcancersjukdomen.